14 sep 2011
När klockan slår tolv, och fyra timmar senare har du varit borta i ytterligare en månad. Inte ens ord kan beskriva min saknad för dig. Du var som min mor.. Inte kunde jag tro att du skulle säga hej då, veckla ut dina vingar och flyga till himmelen? Allt kom som en chock och än idag funderar jag på om jag drömmer, om du sitter hemma i din lägenhet och pysslar.. Tårarna kan inte sluta rinna, dagarna slutar inte gå och saknaden för dig tar aldrig slut. Du är min ängel. Guds vackraste ängel. Du lämnade ett stort tomrum, ett stort hål i mitt hjärta och de svider varje dag. Du var stjärnan som höll ihop släkten. Jag önskar jag kunde ta dig tillbaka, du var inte färdig på jorden än. Jag kan gråta och be i timmar men du kommer aldrig tillbaka och det skrämmer mig. Älskar dig moster...
