?
Ligger redan nedbäddad i min säng efter att ha lagat köttfärssås tills imorgon eftersom att jag inte kommer orka laga mat imorgon efter skolan hihi. IM SMART!
Som vanligt när jag är ensam och har bäddat ner mig framför tvn så börjar jag tänka på allt, fundera över mig själv, min omgivning och andra, skratta, gråta och deppa. Jag säger inte att jag har jordens tuffaste liv men jag har alltid haft det jobbigt men äntligen känns det som att det börjar ljusna. Visst har det "ljusnat" många gånger men varje gång har det kommit en uppförsbacke men nu känns det som att jag är back on track igen.
Jag är lycklig över att jag träffat en kille som får mig att känna mig speciell, som behandlar mig bra, som jag förstår mig på, som är likadan som mig och som står ut med min attityd (hähä) han har verkligen fått mig på andra banor. Hans kärlek är den starkaste. Min känsel pensel. Jag fattar inte dem som inte tar vara på deras kärlek. Ärligt asså. Varför ska man vara med någon om man bara utnyttjar den och går med andra? Om det någon gång skulle hända mellan mig och I skulle jag inte tveka på att kasta honom för varför ska man vara kvar hos någon som inte nöjer sig med EN ? vad är grejen med att springa till flera, följa sitt förhållande framför folk men vara en mysbjörn framför sin partner. Ae kasta fan! Jag hoppas och tror verkligen inte det kommer hända mellan mig och han för vi har samma åsikter om det plus att om man tar varandra förgivet så som folk i dagens samhälle gör - så är förhållandet kört. Så enkelt är deg. Min Björn är bäst.
Jag tänker på skolan och undrar hur det kommer gå. Det känns som att jag fått in båda fötterna nu och att det börjar rulla på efter min lilla svackla jag hade. Jag vill bara bli köar och vidareutbilda mig. Flytta till någon annan stad och skaffa familj. Framtidsplaner framtidsplaner..
Jag saknar min moster, hon finns i mina tankarna varje dag, all the time. Det skär i hjärtat att hon inte är med oss i framtiden, bara i minnet, i hjärtat och i tankarna. Det gör mig illamående. Det finns inget jag vill hellre än att ta tillbaka henne till jorden igen, få hennes hjärta att slå och hennes mun att skratta. Hon är den vackraste ängeln utan tvivel. Hon är min andra mamma och kommer alltid att vara kvittar hur långt vi är ifrån varandra. Jag är ledsen över att jag inte spenderade mer tid med henne de sista tiden hon levde men jag hade mycket att tänka på, det var knas hit och dit, jag skulle flytta osv osv.. Sedan inträffar den där jävla skiten. Allt rasade samman. Hela min värld.. Jag saknar dig och jag älskar dig. Mest.
Och så vill jag bara säga att jag kommer sakna min pappa som reser till Turkiet snart. Att jag älskar min mamma och att jag är stolt över henne OCH att jag skulle ta en kula för mina syskon. De är mina stjärnor. Mina änglar. Min familj. Och att jag har världens bästa vänner.
Fuck alla som hatar! Det har alltid varit så, det är så och kommer alltid att vara så. Det är sånt man får leva med. Kör ditt eget race, tänk på de som är värda att tänka på, bry dig om dem som bryr sig om dig. Ge vad du får, ta vara på dina nära och kära and fuck the rest.
Jag bara älskar mina sjuka tankar plus att det är så många tankar på en och samma gång DESSUTOM att det är flera som jag inte orkar skriva om. Det är konstigt att vara människa. Det är komplicerat också men ett paradis när allt går som det ska. Precis som en fågel, när det regnar är det nog jävligt komplicerat men tänk när solen steker, fågel svävar i luften - paradiset.. Yeye god natt.
