Selma Sedef

Hej på er! nu är det kväll igen, jag väntar på att Josse ska komma hem från jobbet så ska jag och Linda göra kebab. Jag och L har spelat crash bandicoot typ hela dagen hahahaha. var och handlade lite också som jag glömde under storhandlingen så morgon blir det äggröra & sucuk till frukost MUMS. Vi ska väl bara chilla ikväll, ta en dusch och däcka.

Fick en kommentar på bloggen förut: Tack Nina för dina fina ord, jag och Igor är också jätte lyckliga. Tack. Nu till ditt lilla problem: Du kan inte förvänta dig att det ska vara lätt efter ett 3,5 års förhållande när ni bara varit ifrån varandra i ca två månader. Det tar tid, det kan ta år. Men smärtan försvinner. En sak jag dock inte förstår är varför du valde att gå ifrån honom NU, efter 3,5 år? för dina föräldrars skull? jag menar om du varit med han flera år, varför ge upp nu? De tyckte nog antagligen inte om det ifrån början heller?! eller?  Jag tycker personligen att du ska följa ditt hjärta och vara med den du älskar. Det är trotsallt inte din mor eller far som ska leva med honom. Å andra sidan, om du vill lyssna på dina föräldrar och glömma honom:

• Undvik att prata med honom (som du skrev att du gjorde för någon dag sen)
• Du ska radera allt som har med er att göra (sms, bilder, you name it. Visst är det svårt, men samla mod och gör det. Det hjälper i slutändan)
• Försök hitta på roliga saker som du tycker om (som får dig på andra tankar)
• Fokusera på viktigare saker (ex. Skola/jobb.)
• Tänk framåt, positivt.
• Våga prata med andra killar (Det är INTE fel! det är inte så att du ska bli kär i den första bästa, eller ligga med den första bästa, men en ny kompis skadar inte, en som får dig att skratta och faktiskt inse att det inte bara finns 1 kille på den här jorden.) MEN! Det hjälper aldrig att gå in i ett nytt förhållande för att glömma ett ex, så missförstå mig inte.
  
  Du undrade hur jag gick vidare, jag hade väldigt svårt för att gå vidare, det tog mig över ett år. Men jag vågade prata med andra, jag raderade alla mess, fb meddelanden, hans kläder, hans nallar, rosor and soooo on... Och här står jag idag, men en underbar man som jag älskar mest av allt i hela vida världen, väntar mitt första barn och är hur lycklig som helst. Jag var dödskär, men jag är ett levande bevis på att man kan bli jätte-mycket-dunder-dödskär :) Må Gud vara med dig, önskar dig all lycka och hoppas verkligen att det löser sig, vilket det kommer göra. Kom ihåg att det kan ta lång tid. Tack ännu en gång för dina fina ord.