Selma Sedef

När ett liv dör, föds ett annat. Även att jag inte skriver om min moster så ofta här längre så finns hon fortfarande med mig i allt jag gör, förknippar mycket med henne och tänker på henne flera gånger under en dag. Det har snart gått ett helt år sedan hon passerade. Det känns som om det vore igår min mamma ringde mig och grät och sa att moster låg på sjukhuset. Jag var så säker på att du skulle klara dig, för du är kärnan i släkten, du är den som hållt ihop alla, den friskaste, den sundaste, den bästaste. Men nej, Gud tog dig ifrån oss. 14 September.. Det är snart. Den 10e september ska jag gå på andra ultraljudet, det är bara några få dagar emellan.. Men vet du moster? Jag tror att du försvann för att Gud ville ha dig tillbaka och jag tror även att han gav mig min bebis för att han visste att jag skulle bli så tacksam och glad, och att de skulle styrka mig. Moster, jag vet att du tittar ner på mig och ser allt jag säger och gör. Jag vet att du hade velat vara med under bebisens uppväxt men jag är säker på att du kommer att hjälpa mig från himlen exakt lika mycket som du hade hjälpt mig om dina fötter fortfarande hade promenerat på jorden. Jag tror att när ett liv dör, föds ett annat och det är precis vad som kommer att ske. Min moster, min andra mor, jag älskar dig och jag saknar dig. Jag längtar efter att få träffa dig och tro mig, jag ska berätta ALLT om dig för min lilla ängel.