Oct. 13, 2012
Helloooo!
Det har varit något fel på blogg.se så jag har inte kunnat blogga. Idag har jag strosat runt på stan, letat efter presenter till princess som fyllde ett år häromdagen. Imorgon ska hon firas! Det var svårt som satan men blev bra till slut. Hittade massa fint till min bebis också men stod emot denna gång och tänker bara köpa de sista plaggen när det närmar sig. Har redan så mycket kläder, måste bara kolla upp vilket
som behövs fler av, som typ byxor. Fick i alla fall med mig en gammeldags kruka (älskar shabby chic) och en liten staty på en manlig kropp hihi. Efter våran tripp på stan drog jag, syrran, Josse och Sofia hem till J för att laga käk. Det blev pomme, köfte, tzatziki och sallad. Satt fint kan jag lova! Och trevligt var det. Nu chillar jag hemma hos mamsen i hennes sköna soffa. Ska snart ta mig ett varmt bad i massa babyolja och sen slockna fint. Imorgon är en stor dag. Är
säker på att princess verkligen kommer se UNDERBAR ut i sin lilla prinsessklänning. Nae nu får jag sätta punkt här. Natti.
Längtar efter min man så otroligt mycket.... <3
hej,selma. jag skrev för någon månad sen ? om du minns mitt "kärleksproblem" jo, alltså jag försöker verkligen glömma allting skita i sms o sånt men det är så svårt när vi inte får vara tsm men vill de.. Vi träffades igår och ingen av oss kan riktigt gå vidare för vi känner att vi hör ihop, vi har hållt ihop enda syns vi gick i 6;an och om någon månad e jag 18. vi har varit tsm länge, men de va lättare då man va liten man va med kompisar, men nu när man är äldre vill man ha ett fritt förhållande, inte gömma sig och dölja de.Mina föräldrar skulle aldrig acceptera de, de skulle bli KAOS min mamma skulle aldrig prata mer med mig, men de känns så jobbigt ja jag vet folk säger "vill du verkligen riskera din mamma för en kille" men liksom varöfr ger hon mig de valet.. en mamma ska stötta och hjälpa sin dotter., varför ska dom reagera så starkt.. alltså jag vet inte vad jag ska göra? jag älskaaar honom av hela mitt hjärta, och han älskar mig. han har bevisat de och de känns riktigt tråkigt att släppa någon som jag tror är jävligt bra för mig.. Vi snackade igår och han sa att han älskade och saaknade mig och att han tyckte jag va jävligt stark som försökte kämpa mig igenom de här och att han tyckte att de va svårt, han kan inte sova. Han orkar inte heller äta eller liknande, alltså vi sitter fast i en ond cirkel.. vi dras tbx till varandra hur vi än gör, vad ska jag göra? alltså de har gått 5 månader ungefär nu.. jag vet inte längre.. vore snällt om du bara svara här i kommentarfältet .. tack, och jag tror att du kommer att bli världens bästa mamma! du verkar vara så klok och stark!
Oh svara så fort du kan står ej ut haha behöver råd från alla möjliga håll :)
Hej! Ursäkta att jag inte har svarat, har inte riktigt haft tid för det (jag vill tänka klart och läsa noga när jag ska svara på sånt här) jag anser att, om killen är bra, ni älskar varandra som du säger, du tror han är bra för dig osv osv.. så ska du följa ditt hjärta. Jag vet hut föräldrar kan vara MEN när de inser att deras lilla flicka inte är så liten längre, och väljer sina egna vägar i livet - så kommer dom acceptera. Dom kommer inte klara av att vända dig ryggen hela livet, för att du valt din egen kärlek. Din mamma förstår dig innerst inne, men hon är rädd. Vem skulle inte vara? Hennes dotter, hennes allt lämnar sig till en man. Mammor vet att män oftast är svin, de vill inte se sina barn sårade. De är också rädda för omgivningens tycke och vill inte ha onödiga rykten som kommer skämma ut dem. MEN återigen så kommer dem inte kunna vara utan dig hela livet. Spring till honom, älska honom och njut av hans kärlek och närhet. Önskar er all lycka i världen. Du får adda mig på fb om du vill prata mer. Kram.
